Antioxidanter, ingefära & cancer

Av: Henrik Eiselt

Under de senaste åren har man med jämna mellanrum kunnat läsa såna här rubriker i media. Det baseras på att man i studier har visat att vissa antioxidanter kan ha en negativ inverkan på cancerutveckling. Nu senast varnade man för att dricka ingefärashots som säljs i livsmedelsbutiker. Vad ska man egentligen tro? 

Bakgrunden till diskussionen är att man i studier på celler och möss har visat att antioxidanterna N-acetylcystein ("NAC") och e-vitamin (en vattenlöslig variant) kan bidra till att cancer, spridning och motverka effekten av cellgifter och strålning. Det här är fått förespråkare för alternativbehandling att gå man ur huse i protester. Många hävdar att studierna saknar relevans för att bl a NAC är ett läkemedel och den form av E-vitamin som använts i studierna är en vattenlöslig, icke-naturlig variant samt att man måste ta antioxidanter som komplex och inte bara enstaka. Samtidigt har man inom sjukvården börjat avråda från användning av alla antioxidanter. 

Jag tror att båda sidor kanske har missat något. Att NAC och e-vitamin kan främja cancer är för mig inget konstigt alls. Det har med den s k redox-homeostasen (reducering och oxidering) att göra. I våra celler bildas det hela tiden reaktiva syreföreningar (ROS) som har en hormetisk effekt, dvs i liten mängd gör de nytta och i stor mängd är de t o m dödliga. Våra celler är gjorda för att anpassa sig till stress av olika slag och uttrycket att "lagom är bäst" stämmer nog bättre än vad vi är medvetna om. ROS bildas även av läkemedel, olika kemikalier och mycket annat. Vid olika sjukdomar,t ex inflammatoriska sjukdomar bildas också mer ROS genom att bl a NF-κB är aktiverat. I cancer är ofta onkologiskt PI3K/AKT en orsak till ökade ROS-produktion men också orsak till ökning av den intracellulära antioxidanten glutation (GSH) som utgör det främsta försvaret. I en cancercell bildas alltså en massa ROS men också en massa GSH. Om cancercellen inte skulle kompensera den ökade mängden ROS med GSH skulle den dö eftersom ROS är riktigt effektiva på att ta död på celler. Den här balansen mellan ROS och GSH kan sägas utgöra fundamentet i det som kallas redox-homeostas, dvs en jämnvikt som cellerna vill ha. 

Inom konventionell cancerbehandling såsom strålning och många läkemedel är det en ökad generering av ROS som tar död på cancercellerna. En ökning av cellernas försvarssystem (GSH) minskar effekten av sådan behandling. De antioxidanter som användes i studierna har en synergistisk effekt på nivåerna av glutation och t ex NAC tillför cystein som är en begränsande faktor i tillverkningen av glutation och cancerceller har  t o m uppreglerade transportörer för denna aminosyra.

Dödströskel
Som jag nämnde ovan så har cancerceller en högre produktion av både ROS och glutation jämfört med friska celler beroende på b l a mutationer i t ex PI3K/Akt men också beroende på ökad metabolism i cellerna. Alla celler har en övre tröskel för hur mycket ROS de kan utsättas för. När ROS-koncentrationen överstiger tröskeln kommer cellen att dö. Att cancerceller har en högre nivå av ROS gör dem mer känsliga för ytterligare ökningar av ROS och/eller sänkningar av GSH. Det här är så klart betydligt mer komplicerat men förklarar hur det kan komma sig att antioxidanter såsom NAC och E-vitamin kan ha en negativ inverkan på cancerutveckling och motverka effekten av läkarnas behandling. Det mesta med cancer är lite tveeggat. Om antioxidanterna NAC och E-vitamin är dåliga när man vill ta död på cancerceller så erbjuder de sannolikt en skyddande effekt på friska celler mot strålning och cellgifter. Tyvärr är inte denna mekanism selektiv utan påverkar alla celler. 

Hur är det då med ingefärashots?
Nej det finns inget som tyder på att ingefära skulle vara negativt vid cancer. Tvärtom faktiskt. Flera studier visar att vissa aktiva ämnena i ingefära bekämpar cancer. I en studie  (Cancer Prev Res; 7(6); 627–38) på prostatacancerceller visade man att hade en koncentrationsrelaterad effekt på cellernas viabilitet.

I en annan studie (Mol Cancer 12, 135 (2013)) visade man att samma ämne har apoptosinducerande effekt på leukemiceller i en xenograftmodell.

I en tredje studie (PLoS ONE 10(9): e0137614) på bröstcancerceller visade men att ämnet var effektivt mot cancerstamceller där taxol (läkemedel) inte ens var verksamt vid 10,000-faldigt högre koncentration. Det tycktes alltså som att 6-shogaol var verksamt på en djupare nivå. 

En fjärde studie (Molecules 2016, 21(7), 886)  testade man olika ämnen från ingefära och dess effekt på cellinjer med levercancer (HepG2), koloncancer (HCT116), bröstcancer (MCF-7) och livmoderhalscancer (HeLa). Man såg att både 6-gingerol och 6-shogaol hade en tydlig cytotoxisk effekt på dessa linjer. 6-shogaol är dock mer cytotoxiskt i synnerhet på MCF-7 (bröstcancer). Vidare jämförde man effekten av 6-gingerol (den som var mindre cytotoxisk än 6-shogaol) vs Doxorubicin (cytostatika) och kombinationen av båda på två olika cellinjer HepG2 och Huh7 (från levertumör), resultatet ser du på bilden nedan. 6-gingerol förstärkte effekten av Doxorubicin, inte motverkade den. Det här är ganska vanligt för naturliga ämnen och effekten sker via två möjliga vägar 1) minskad förstapassagemetabolism  och/eller 2) hämning av p-glykoprotein (P-gp). Ämnen i ingefära är substrat för leverenzymer och har en hämmande effekt på på P-gp vilket gör att de kan motverka t ex konjugering av vissa läkemedel och minska risken för resistens.

 


Jag skulle kunna fortsätta så här länge men jag tror alla förstår att moder natur erbjuder oss väldigt kraftfulla ämnen. Men innan någon springer iväg och köper en massa ingefära så bör man vara medveten om att ingefära dels innehåller små mängder av dessa ämnen och dels så tas de upp dåligt p g a att de metabolism så det lilla som når cirkulationen är i konjugerad form. Detta begränsar användningen ur ett medicinskt perspektiv.

Konklusion
Med befintlig forskning som utgångspunkt skulle jag avråda från att ta antioxidanter såsom NAC och e-vitamin. Det finns ingen anledning att chansa då dessa inte har någon direkt effekt mot etablerad cancer utan skyddar i bästa fall friska celler. I värsta fall förvärrar de cancerprogressionen och gör cellerna mindre mottagliga för behandling. Antioxidanter som förekommer i växtriket såsom fenoler och polyfenoler har oftast en annan verkningsmekanism vilket jag beskrev ovan. Vissa av de naturliga antioxidanterna, t ex quercetin, är i princip oundvikliga efterom de förekommer i vegetabilier som förhoppningsvis den cancersjuke äter mycket av. 

P.S. Ingen av studierna med ingefära visade att friska celler tog skada så verkningsmekanismerna är selektiva. 


Källor:
Cell. 2019 Jul 11;178(2):330-345.e22.
Sci Transl Med. 2015 Oct 7;7(308):308re8.
Sci Transl Med. 2014 Jan 29;6(221):221ra15.
Drug Metab Rev. 2003 May-Aug;35(2-3):215-53.
Pharmacol Toxicol. 1990 Apr;66(4):259-65.
Diabetes Care. 2000 Sep;23(9):1389-94.
Br J Pharmacol. 2010 Dec; 161(8): 1763–1777.
Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2008 Aug;17(8):1930-6.
J Adv Res. 2015 Jan;6(1):45-62.